Scroll down for English version.

Barnbiblioteket Saga och Svensk läraretidnings förlag

Det så kallade Saga-arkivet vid Svenska barnboksinstitutet i Stockholm möjliggör innovativa perspektiv på barnlitteraturens historia. Saga-arkivet innehåller bevarade dokument efter Svensk läraretidnings förlag, bland annat originalmanus, avskrifter, korrektur, lektörsomdömen, korrespondens, läsarbrev, styrelseprotokoll och bokföring. Arkivet och förlagets utgivning kan ge ny kunskap om många av barnlitteraturforskningens aktuella grundfrågor. Exempelvis kan forskare skapa sig en bild av förlagets roll i produktionen av litterära verk och analysera arbetsprocesser och utgivningsstrategier, men även göra jämförelser med läsfrämjandeprojekt i andra länder. Med stöd från Lärarstiftelsen gör Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning nu en större satsning med ett separat Call for Papers som avslutning på temat ”Barnbiblioteket Saga och Svensk läraretidnings förlag”.

Den första halvan av 1900-talet är en dynamisk period inom svensk barnlitteratur då barnbokmarknaden expanderade kraftigt. Svensk läraretidnings förlag startade 1896 som ett av de första svenska bokförlagen med huvudsyfte att ge ut böcker för barn och unga. Förlagets utgivning av bokserien Barnbiblioteket Saga är en av de största läsfrämjande satsningarna genom tiderna i Sverige – och sannolikt den som pågick längst. Utgivningen bestod till stor del av sagosamlingar och verk som genom bokserien blev barnlitterära klassiker. Den största framgången var Robinson Kruse, som kom i över 30 olika upplagor och sålde i över 230 000 exemplar. Barnbiblioteket Saga blev förlagets flaggskepp med avgörande betydelse för barnlitteraturens och läsandets demokratiska utbredning i Sverige under den första hälften av 1900-talet. Svensk läraretidnings förlag gav även ut en rad andra bokserier för barn och unga samt olika kalendrar och barntidningar, till exempel den framgångsrika Jultomten, som vissa år hade en upplaga på 200 000 exemplar.

Förlagets utgivning startade som ett samarbete mellan lärare inom Sveriges allmänna folkskollärarförening. Barnbiblioteket Saga skulle utgöra ett korrektiv till en tilltagande kommersialisering av barnboksmarknaden. Förlaget utnyttjade samtidigt effektivt sina övriga publikationer och distributionskanaler för att nå ut till köparna. Distributionen sköttes till stor del av skolans lärare, som gjorde reklam för böckerna och tog upp prenumerationer. På så sätt fick Barnbiblioteket Saga en spridning som var unik och framgången var av sällan skådat slag. Bokserien bildade även basen i många skolbibliotek.

Trots Barnbiblioteket Sagas genomslag och Svensk lärartidnings förlags betydelse i den svenska barnboksutgivningens historia har dessa fram till nyligen ägnats få studier. Förlagets ideologiska bakgrund, etablering och tidiga utgivning har delvis studerats av Göte Klingberg (1966), Lena Kåreland (1977) och Sonja Svensson (1983). Ulla Bergstrand (1982) har analyserat illustrationerna i den tidigaste Saga-utgivningen, medan exempelvis Eva Nordlinder (1999) har behandlat sagoutgivningen. Enskilda verk har studerats av bland andra Nicklas Hållén (2010), Karin Helander (2011) och Maria Andersson (2022). Jultomten har varit föremål för en studie av Björn Sundmark och Sirkka Ivakko (2022), medan Sara Kärrholm (2023) har studerat förlagets bokserie Ungdomens bibliotek. Olle Widhe (2023) har gjort en studie över förlagets retoriska manuskriptpraktiker.

Härmed välkomnas artiklar som berör Svensk läraretidnings förlags verksamhet ur ett brett perspektiv. De teoretiska och metodiska perspektiven kan exempelvis vara litteratursociologiska, arkivhistoriska, retoriska eller pedagogikhistoriska. Ämnen kan innefatta men begränsas inte av följande:

• Svensk läraretidnings förlags etablering och barnboksförlagens speciella villkor under sent 1800-tal och framåt
• Förlagets positionering i relation till andra förlag och utgivningens relation till andra liknande initiativ i samtiden, t.ex. andra barnboksserier och barntidningar
• Jämförelser med liknande läsfrämjandeprojekt i andra länder
• Litteraturens och läskunnighetens demokratisering
• Kanoniseringsprocesser och förlagets förvaltning av ett barnlitterärt arv
• Förlagets genreinriktade utgivning, t.ex. studier av äventyrsböcker, lättläst eller sago- och klassikerutgivning
• Den illustrerade barnbokstexten och estetikens betydelse
• Förlagets förmedlingsprocesser i relation till de tilltänkta mottagarna
• Pedagogiska perspektiv på utgivningen, t.ex. förlagsartiklarnas form- och innehållsmässiga anpassning
• Studier av specifika material i Saga-arkivet vid Svenska barnboksinstitutet i Stockholm
• Teoretiska och metodiska ingångar till förlags- och arkivstudier, t.ex. digital humaniora
• Andra teoretiska perspektiv på utgivningen, t.ex. ekokritiska perspektiv på förlagets djur- och naturskildringar för barn

Deadline, abstracts: 30 april 2024

Abstract på max 300 ord skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se och ska inkludera artikelns titel, skribentens namn, akademisk grad (minst doktorandnivå), affiliation och e-postadress.

Därtill ska abstract innehålla följande information:

• Tydlig problemställning/frågeställning
• Teoretiskt ramverk och metodreflektion
• Undersökningsmaterial
• 3–5 centrala referenser till vetenskapliga texter med relevans för problemställningen

Deadline, artiklar: 15 oktober 2024

Artiklarna kommer att publiceras under 2025 och får inte tidigare ha publicerats i andra sammanhang.

Texter skickas per e-post till barnboken@barnboksinstitutet.se eller via inloggningssystemet på tidskriftens webbplats www.barnboken.net. 

För mer information om längd, referenssystem etc., se Author Guidelines.

Temaredaktörer är Åsa Warnqvist (asa.warnqvist@barnboksinstitutet.se) och Olle Widhe (olle.widhe@lir.gu.se).

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning ges ut av Svenska barnboksinstitutet. Samtliga artiklar som publiceras genomgår en peer review-process och publiceras med Open Access. Publiceringsspråk är svenska, norska, danska och engelska. Vi välkomnar särskilt bidrag med svensk eller nordisk anknytning.

Redaktionen består av redaktör Maria Andersson (docent, Stockholms universitet, Sverige) och redaktionsmedlemmarna Nina Goga (professor, Høgskulen på Vestlandet, Norge), Maria Jönsson (professor, Umeå universitet, Sverige), Peter Kostenniemi (fil.dr, Umeå universitet, Sverige), Anne Skaret (professor, Høgskolen i Innlandet, Norge), Olle Widhe (professor, Göteborgs universitet, Sverige) och Mia Österlund (docent, Åbo Akademi, Finland). Åsa Warnqvist (docent, Svenska barnboksinstitutet) är senior konsulterande redaktör och ansvarig utgivare. I tidskriftens internationella Advisory Board ingår 15 framstående svenska, nordiska och internationella forskare.

Tidskriften ges ut med stöd från Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:

Maria Andersson (redaktör)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-post: barnboken@barnboksinstitutet.se

 

The Children's Library Saga and the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House

The so-called Saga-arkivet (the Saga Archive) at Svenska barnboksinstitutet (the Swedish Institute for Children’s Books) in Stockholm enables an exploration of the history of children’s literature from innovative perspectives. The Saga Archive contains the extant documents of Svensk läraretidnings förlag (the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House), among others original manuscripts, transcripts, proofs, reader’s reports, correspondence, letters from readers, minutes, and accounts. The archive as well as the publications of the publishing house may provide new insights into several fundamental questions of children’s literature research. Scholars can, for example, gain knowledge about the publishing house’s role in literary production and analyze work processes and publishing strategies, but they may also make comparisons to reading-promotion projects in other countries. With financial support from Lärarstiftelsen (the Teacher’s Foundation), Barnboken: Journal of Children’s Literature Research now makes a more extensive drive with a separate Call for Papers to conclude the theme “The Children’s Library Saga and the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House”.

The first half of the twentieth century was a dynamic period in Swedish children’s literature with a strong expansion of the children’s book market. The Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House started in 1896 and is one of the first Swedish publishers specializing in children’s and young adult literature. The company’s launch of the Barnbiblioteket Saga (Children’s Library Saga) book series is one of the most ambitious reading-promotion projects ever undertaken in Sweden – and without doubt the longest-running. The Children’s Library Saga mainly consisted of fairy tale collections and works that became children’s classics through the inclusion in the series. The greatest success was Robinson Kruse (Robinson Crusoe) that was printed in over 30 different editions and sold more than 230 000 copies.

The book series became the flagship of the publishing house and was of vital importance to the democratization of children’s literature and reading in Sweden during the first half of the twentieth century. The Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House also published several other book series for children and young adults, and different calendars and children’s magazines, such as the successful Jultomten (Santa Claus) with a circulation of 200 000 copies per year at its peak.

The publishing house was initiated as a collaboration between teachers who were members of Sveriges allmänna folkskollärarförening (the National Teachers’ Association). The Children’s Library Saga was intended to counteract an increasing commercialization of the children’s book market. At the same time, The Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House effectively used its other publications and distribution channels to reach the purchasers. The distribution was mainly carried out by schoolteachers who promoted the books and took subscription orders. This made the distribution of the Children’s Library Saga widespread and unique, and the success was unprecedented. The book series also formed the basis of many school libraries.

Despite the impact of the Children’s Library Saga and the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House on Swedish children’s literature history, they have until recently only been the subject of a small number of scholarly studies. The publishing house’s establishment, early publication, reception, and views on children as well as the adaptations of some of the early literary classics have been partly explored by Göte Klingberg (1966), Lena Kåreland (1977), and Sonja Svensson (1983). Ulla Bergstrand (1982) has analyzed the illustrations in the early works of the Saga series, while for example Eva Nordlinder (1999) has discussed the fairy tale collections. Specific works have been studied by, among others, Nicklas Hållén (2010), Karin Helander (2011), and Maria Andersson (2022). Jultomten has been examined in an article by Björn Sundmark and Sirkka Ivakko (2022), while Sara Kärrholm (2023) has studied the publishing house’s book series Ungdomens bibliotek (Library of Youth). Olle Widhe (2023) has analyzed the company’s rhetorical manuscript practices.

We hereby invite articles on the activities of the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House from a wide range of perspectives. Theoretical and methodological frameworks may, for example, be drawn from the sociology of literature, history of archives, rhetoric, or history of pedagogy. Topics may include but are not limited to the following:

• The establishment of the Swedish Teachers’ Magazine’s Publishing House and the specific conditions of children’s publishers from the late nineteenth century onwards
• The publishing house’s positioning in relation to other publishers, and parallels between its publications and similar contemporary initiatives, e.g. other children’s book series or children’s magazines
• Comparisons with similar reading-promotion projects in other countries
• The democratization of literature and literacy
• Canonization processes and the publishing house’s preservation of a children’s literary heritage
• The company’s genre specific publishing, e.g. studies of adventure books, easy-to-read fiction, or the publication of fairy tales and classics
• The illustrated children’s text and aesthetical aspects
• The publishing house’s distribution and promotion of the works in relation to an intended audience
• Pedagogical perspectives on the publications, e.g. adaption of form and content
• Studies of specific material in the Saga Archive at the Swedish Institute for Children’s Books in Stockholm
• Theoretical and methodological aspects of publishing and archival studies, e.g. digital humanities
• Other theoretical perspectives, e.g. ecocritical perspectives on the company’s publications about animals and nature for children

Deadline, abstracts: 30 April 2024

Please send a proposal of a maximum of 300 words to barnboken@barnboksinstitutet.se. The following information should be included: The title of the article, the name of the writer, current academic position (PhD student or higher level), affiliation, and e-mail address.

The abstract should include the following information:

• Clearly stated research question/aim
• Theoretical framework and methodological reflection
• Primary sources
• 3–5 key references to scholarly texts with relevance to the research question

Deadline, articles: 15 October 2024

The articles will be published in 2025. Articles submitted for consideration may not have been previously published in any other context.

Texts are sent via e-mail to barnboken@barnboksinstitutet.se or via the login system on Barnboken’s website www.barnboken.net.

For further information on submission details and a guide to our reference and note system, see Author Guidelines.

The editors of this theme are Åsa Warnqvist (asa.warnqvist@barnboksinstitutet.se) and Olle Widhe (olle.widhe@lir.gu.se).

Barnboken: Journal of Children’s Literature Research is published by the Swedish Institute for Children’s Books. All articles accepted have been peer reviewed and are published online under an Open Access model. The main language of the journal is Swedish, but articles written in Danish, Norwegian, and English are also welcome. We are especially interested in contributions with a Swedish or Nordic connection. 

The editorial committee consists of Editor-in-chief Maria Andersson (Docent, Stockholm University, Sweden) and Assistant Editors Nina Goga (Professor, Western Norway University of Applied Sciences, Norway), Maria Jönsson (Professor, Umeå University, Sweden), Peter Kostenniemi (PhD, Umeå University, Sweden), Anne Skaret (Professor, University of Applied Sciences, Norway), Olle Widhe (Professor, University of Gothenburg, Sweden), and Mia Österlund (Docent, Åbo Akademi University, Finland). Åsa Warnqvist (Docent, the Swedish Institute for Children’s Books, Sweden) is Consulting Senior Editor and Responsible Editor. The journal’s international Advisory Board includes 15 prominent Swedish, Nordic, and international scholars.

Barnboken is published with financial support from the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet).

For more information, please contact:

Maria Andersson (Editor-in-chief)
Svenska barnboksinstitutet
Odengatan 61
113 22 Stockholm
E-mail: barnboken@barnboksinstitutet.se